Her on þisan geare .. Ælfgar biscop se ælmesfulla forðferde on Cristesmæsseuhtan … Feowertig daga ær Criste acennisse, þæt is ær geolum [v.r. gyhhelum]

OE Phoenix 37 Wintres ond sumeres wudu bið gelice bledum gehongen. OE Beowulf 1128 Hengest ða gyt wælfagne winter wunode mid Finne. OE Ælfric De Temporibus Anni (Cambr. Gg.3.28) (2009) x. 94 Durh his [sc. of zephyr] blæd acuciað ealle eorðlice blæda.., & se wind towyrpð & ðawað ælcne winter. OE Anglo-Saxon Chron. (Tiber. B.iv) anno 1021 Her on þisan geare..Ælfgar biscop se ælmesfulla forðferde on Cristesmæsseuhtan.

OE Rule St. Benet (Corpus Cambr.) viii. 32 On wintres timan [a1225 Winteney wintres tyman], þæt is fram þan anginne þæs monðes, þe is nouember gehaten, oþ eastran..on þære eahteþan tide þære nihte is to arisenne. OE Genesis B 370 And moste [ic] ane tid ute weorðan, wesan ane winterstunde. OE King Ælfred tr. Boethius De Consol. Philos. (Bodl.) (2009) I. xxi. 285 On sumera hit bið wearm and on wintra ceald. OE Anglo-Saxon Chron. (Laud) (Peterborough contin.) anno 1127 Ðis gear heald se kyng Heanri his hird æt Cristesmæsse on Windlesoure. OE Anglo-Saxon Chron. (Parker) Introd. Þa feng Ęlfred hiera broþur to rice, & þa was agan his ielde xxiii wintra. OE Possessions, Rents, & Grants, Bury St. Edmunds in A. J. Robertson Anglo-Saxon Charters (1956) 194 Brihtric hæfð.. i mæsseboc & winterrædingboc & sumerboc. OE Fortunes of Men 9 God ana wat hwæt him weaxendum winter bringað. OE On Length of Shadow (Tiber.) in T. O. Cockayne Leechdoms, Wortcunning, & Starcraft (1866) III. 218 On viii kalend Ianuarii þæt byð on cristesmæssedæg byð seo sceadu to underne..seofon & twentigoþan healfes fotes. OE Laws: Rectitudines (Corpus Cambr.) ix. 450 viii pund cornes to mete, i sceap oððe iii pæniga to wintersufle. OE Anglo-Saxon Chron. (Parker) anno 886 Her for se here..up on Sigene & þær wintersetl [OE Tiber. B.i wintersetu] namon. OE Phoenix 18 Ne mæg þær ren ne snaw.., ne sunnan hætu, ne sincaldu, ne wearm weder, ne winterscur wihte gewyrdan. OE Prudentius Glosses (Boulogne 189) in H. D. Meritt Old Eng. Prudentius Glosses (1959) 4 [Sub quo prima dies mihi quam multas] hiemes [uoluerit] : wintras oþþe ger. OE Wulfstan Homily: Be Cristendome (York) in A. S. Napier Wulfstan (1883) 311 Leohtgescot gelæste man be wite to Cristesmæssan and to candelmæssan and to eastron. OE Blickling Homilies 213 Wæs se winter eac þy geare to þæs grim þæt manig man his feorh for cyle gesealde. OE Will of Abba (Sawyer 1482) in N. P. Brooks & S. E. Kelly Charters of Christ Church Canterbury, Pt. 2 (2013) 665 Ten hennfuglas, ðritig teapera gif hit wintres deg sie, sester fulne huniges. OE Maxims II 5 Winter byð cealdost, lencten hrimigost.., sumor sunwlitegost. OE Permission to ring Bells, Exeter in J. Earle Hand-bk. Land-charters (1888) 260 Þat yc..gef leaua ðam munche on Sancte Nicholaus minstre to hringinde hyre tyde be dage & be nihte, hwanne hy efre willat..bute an Cristesmasseniht, & giestersunneue. OE Phoenix 250 Forst ond snaw mid ofermægne eorþan þeccað wintergewædum. OE Wanderer 24 Ic hean þonan wod wintercearig ofer waþena [read waþema] gebind, sohte seledreorig sinces bryttan. OE tr. Orosius Hist. (BL Add.) (1980) i. xiv. 35 Þa Læcedemonia besætan þa burg Mæse x winter.

Continue reading “Her on þisan geare .. Ælfgar biscop se ælmesfulla forðferde on Cristesmæsseuhtan … Feowertig daga ær Criste acennisse, þæt is ær geolum [v.r. gyhhelum]”